Rättegång

En rättegång kallas även för huvudförhandling, och den sker i en domstol. Domstolen ska besluta om den som är misstänkt för ett brott är skyldig och i sådant fall vilket straff (påföljd) den ska få. Domstolen ska även bestämma om skadestånd ska ges till den brottsutsatte. Den första domstol du kommer i kontakt med när det gäller brottsmål kallas för tingsrätt.

De flesta rättegångar är offentliga, vilket betyder att den som vill kan sitta med och lyssna. Det finns undantag, till exempel om personen som ska förhöras är under 15 år eller om det handlar om känsliga brott som sexualbrott. Då kan tingsrätten besluta att det inte får vara någon åhörare med. Det kallas för att rättegången sker bakom stängda dörrar, eller lyckta dörrar.

Målsägandebiträde – ofta en advokat som hjälper och ger stöd till den som blivit utsatt för brott.

Målsägande – den som har blivit utsatt för brottet.

Åklagare – den som lägger fram hur brottet gått till och vilka bevis som finns. Åklagaren ger också förslag på vad den misstänkte bör dömas till. Åklagaren ska vara objektiv, vilket betyder att han/hon ska arbeta för att få fram sanníngen. Arbetar under staten.

Nämndeman – ska tillsammans med ordförande döma i målet. Nämndemännen ska se till att lagen följs under rättegången. Nämndemännen väljs av de politiska partierna.

Ordförande – är utbildad jurist och är den som bestämmer när olika personer får prata under rättegången. Ordförande och nämndemännen bestämmer tillsammans domen.

Protokollförare/Notarie– är utbildad jurist och skriver ned vad som sägs under en rättegång.

Försvarsadvokat – hjälper den som är misstänkt för brott under rättegången.

Tilltalad – den som är misstänkt för brottet. Kan även kallas för ”åtalad”.

Vittne – en person som till exempel såg när brottet utfördes.

Åhörare – de som inte är med i rättegången utan bara är där och lyssnar. Det kan vara föräldrar, vänner, stödpersoner men även andra intresserade.

Andra som kan vara med på en rättegång:
Sakkunnig – en person som är expert på ett visst område, till exempel en psykolog eller läkare.

Tolk – är en person som översätter mellan olika språk om någon inte talar svenska. Det finns även tolkning för syn- och hörselskadade.

Hur går en rättegång till?
1. Innan rättegången börjar ska alla vänta i väntsalen tills målet ropas upp i högtalaren. Det finns också möjlighet att vänta i ett eget rum men då måste du eller ditt målsägandebiträde först kontakta tingsrätten.

2. Ordförande kontrollerar så att alla har kommit. Ordförande tar reda på om alla har kommit. Om någon inte är där kan förhandlingen ställas in. Ordföranden bokar då ett nytt datum då förhandlingen ska äga rum. Om det finns vittnen är de oftast kallade till en senare tid.

3. Åklagaren börjar. Åklagaren säger vad han/hon anser att den tilltalade (gärningspersonen) är skyldig till brott och begär även att den tilltalade ska dömas för detta. Om målsäganden inte har ett målsägandebiträde kan åklagaren även hjälpa till med att begära skadestånd för den som blivit utsatt för brott.

4. Den tilltalade svarar. Den som är misstänkt för brott, den tilltalade, berättar sin inställning till brottet och till det skadestånd som målsäganden önskar. Ofta är det advokaten som för den tilltalades talan , det vill säga svarar istället för den tilltalade.

5. Målsäganden förhörs. Den som blivit utsatt för brott, målsäganden, ska nu berätta om brottshändelsen. Målsäganden får svara på frågor från åklagare och försvarsadvokat. Även domarna och målsägandebiträdet kan ställa frågor.

6. Om målsäganden har svårt att berätta när tilltalad finns i rättegångssalen kan den personen flyttas till ett annat rum medan målsäganden förhörs. Det kallas för medhörning och för att få det måste du eller ditt målsägandebiträde kontakta tingsrätten i god tid innan rättegången. Den som blivit förflyttad kommer att höra allt målsäganden säger, men inte finnas med i rummet.

7. Den tilltalade förhörs. Den som är misstänkt för brottet, den tilltalade, ska nu berätta om brottshändelsen. Åklagare, försvarsadvokat men även målsägandebiträde och domare kan ställa frågor.

8. Vittnet förhörs. Nu ska vittnet, alltså den som sett brottshändelsen, berätta vad den sett och hört. Vittnet, som väntat i vänthallen får komma in i rättssalen när den ropas in genom högtalaren. Vittnet får säga en ed, vilket betyder att man lovar att tala sanning. Detta gäller inte för närstående till den tilltalade. Sedan får vittnet frågor  från åklagare, försvarsadvokat, domarna och målsägandebiträde. Ibland kan vittnen bli förhörda per telefon.

9. Den tilltalades personliga förhållanden. Här får alla i rättssalen höra hur det ser ut i den tilltalades liv (ekonomi, boende, bakgrund m.m.), vilket kallas för personalia. Om det finns något skrivet från socialtjänsten eller frivården läses det upp. Den tilltalade kan få berätta själv men även föräldrar kan få berätta om dessa är med. Om personalia innehåller känsliga uppgifter kan domstolen besluta om stängda dörrar under just denna del, då måste alla åhörare i rättssalen gå ut och vänta.

10. Åklagare och försvarsadvokat och målsägandebiträde gör en sammanfattning. Både åklagaren, försvarsadvokaten och målsägandebiträdet (om ett sådant finns) gör var och en för sig en sammanfattning (en slutplädering eller slutanförande som det även kallas), där de berättar vad som sagts under rättegången, vilka bevis som finns och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör dömas till.

11. Domarna har överläggning. Domarna i målet (ordföranden, nämndemännen och protokollföraren) ska nu ha överläggning, alltså prata med varandra om hur de ska döma. Då måste alla andra i rättegångssalen gå ut i väntsalen.

12. Domen meddelas. När domarna är klara får alla komma in igen – vilket ropas ut i högtalaren. Ordföranden avkunnar domen, det vill säga, berättar hur de bestämt. Ibland måste domarna ha längre tid på sig att tänka och då avkunnas domen vid ett senare tillfälle. Du får då reda på vilken tid och dag du kan få reda på domen.

Domstolen skickar sedan ut domen per post till både gärningspersonen och målsäganden.

13. Överklagan. Om målsäganden eller den tilltalade inte tycker att domen är rätt har man rätta att överklaga en dom. Det gör man genom att inom tre veckor från det att domen meddelats, skriva en överklagan till tingrätten. Ditt målsägandebiträde kan hjälpa till att överklaga domen. Om målet tas upp och det blir en ny rättegång behöver du som målsägande inte vara med på den rättegången. Under den rättegången spelas istället filmen på ditt förhör från den första rättegången upp.

Vittne
Som vittne i domstolen är din uppgift att berätta vad du vet om händelsen. I Sverige har vi allmän vittnesplikt vilket betyder att man är måste vittna i domstol om åklagaren eller den som är misstänkt för brottet tycker att det behövs. Man kan inte själv bestämma om man vill vittna eller inte. Undantaget finns för nära relationer, om man till exempel är släkt med varandra. Då behöver man inte vittna. Man kan få betala böter om man inte kommer till domstolen, om man har fått en kallelse, man kan också riskera att bli hämtad av polis.  


Många som ska vittna i domstol tycker att det känns lite obehagligt, man är nervös och lite orolig. Ofta brukar det gå över när man har kommit in i salen och förhöret börjar. Om du är rädd för någon, till exempel den som är åtalad för brottet eller om du av någon särskild anledning tycker att det är extra obehagligt att prata inför någon särskild person i salen ska du i god tid kontakta domstolen. De kan då bestämma att den personen som du är rädd för får lämna salen under ditt förhör och sitta i ett annat rum och lyssna på vad som sägs.  


Det brukar finnas möjlighet att få vänta i ett särskilt rum, om man inte vill sitta och vänta i den vanliga vänthallen. Säg då till i receptionen så brukar det ordna sig. Annars är det bara att sitta ner och vänta på att de genom högtalaren ropar upp ditt namn och till vilken sal du ska gå. Du får då själv öppna dörren och gå in.

Innan du vittnar får du avlägga en ed som rättens ordförande läser upp och du säger efter: 

”Jag (ditt namn) lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra. ” 


Den som är under 15 år får inte avlägga ed och inte heller den som är nära släkting. Efter ditt vittnesförhör får du oftast sitta kvar och följa resten av rättegången. Men inte om det är "lyckta dörrar" då måste du gå ut igen efter att du har hörts.